Boryanas textildesign

Uppdrag Textil design till december 2015

Uppgiften är att berätta om en designer som du själv inte har valt ut.

Min formgivare heter Erika Pekkari. Hon är 58 år gammal och kommer ursprungligen från Haparanda i norra Sverige. Hennes första designade soffa hette för övrigt därför Haparanda. Hon bor i Fredhäll i Stockholm och tar numera uppdrag genom sitt företag.

Som ung flyttade hon till Stockholm för att studera industriell sömnad. Hon hamnade dock snart på Beckmans för att studera mode och illustration.

Som första jobb så ritade hon plagg och klädetiketter för Dobber och H&M. Så småningom började hon att designa mer ”rumsliga” saker som vaser och skärmväggar. Detta ledde till att hon påbörjade ett långt samarbete med Ikea. Där designade hon en mängd saker som vaser, möbler, textil och annat.

Hon ser sig inte som en konstnär utan som en designer. Hennes formgivningsskap präglas av vardagen. Hon säger själv att hon är en vardagens designer. Hennes produkter är inget man ställer på en hylla och beundrar på lite håll. De är gjorda för att användas varje dag. Hon uttrycker det som så att det är ett upphöjande av det vardagliga som inte alltid ges utrymme.

Som utgångspunkt har hon den traditionella skandinaviska designen. Men när det gäller inredningsidealen så är de även präglade av en naturromantisk sida. Som en sammanfattning på hennes formgivning så kan man säga som hon själv uttrycker det på frågan hur man ska uppfatta hennes produkter: ”Det ska det kännas skönt och stillsamt när man kommer hem efter en lång dag med massor av intryck”.

Hennes design kan ändå inte sägas vara enkelspråig och oföränderlig. Hon följer aldrig någon enskild designdogm utan låter idéerna flöda. Hon säger att det är en ständigt pågående process som utvecklar seendet och insikten om vad form egentligen är för något.

Det kan sägas finnas en motsättning mellan en designad produkt som kanske bara görs i ett fåtal exemplar för att just vara speciell, ickevardaglig och den massproducerade designen som återfinns hos Ikea och andra affärskedjor. Men Erika ser det inte som en alltför stor motsättning. Hon säger att om man köper en masstillverkad sak och tar hem den så blir den ju ändå unik genom sammanhanget. Det finns ju aldrig ett hem som har precis samma saker som andra hem och därför kommer den massproducerade formgivningen att bli unik just där.

Erika Pekkari har själv inget behov att stå i centrum. Hennes design får tala för henne. Kanske en naturlig följd när man formger saker som ska användas och finnas tillhands i vardagen.

Hon har ändå haft några utställningar och den senaste tycks ha varit i Stockholm 2007: OBJECTS IN COLLAGE – VOL.

Jag har försökt att ta kontakt med Erika Pekkari men ännu inte fått något svar.

Exempel på designade textiler och föremål: